“Min läkare föreskrev långa, dagliga promenader. Det skulle hjälpa mot min onda rygg. Motvilligt började jag spatsera upp och ner på gamla välbekanta gator i området där jag bor. Jag passerade hus och kvarter som jag hade sett tusentals gånger tidigare. Emellertid, av någon konstig anledning, började jag efter ett tag att byta fokus och se på ett annat sätt på dessa välkända husfasader. Det var som att upptäcka en ny värld, eller snarare en ny dimension i en välbekant värld. Jag stannade upp vid till synes blanka väggytor och började fotografera små sprickor, fläckar, missfärgningar och ojämnheter i murbruk och stensättning. Alla hus var olika! Varje steg på trottoaren förde mig till nya, spännande figurer, mönster, magiska tecken och mystiska meddelanden. Jag var tvungen att hitta dem, begrunda dem och tillskriva dem någon sorts mening.”